Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Mammas maginfektion ger barnet autoantikroppar

Det är nästan dubbelt så vanligt med autoantikroppar mot de insulinbildande cellerna i navelsträngsblodet hos barn som föds på sensommaren jämfört med resten av året. Enligt DiPiS-forskarna är en sannolik förklaring att maginfektioner, som är vanligare på vintern smittar den blivande mamman i början av graviditeten då fostret är som känsligast. Mammans autoantikroppar som är en reaktion på infektionen förs över till barnet som föds med dem ett halvt år senare.
Resultaten kan vara ytterligare ett belägg för teorin att virus ligger bakom det autoimmuna angrepp som leder till autoantikroppar och ibland till diabetes.

När forskarna ritade ett diagram över när nyfödda har autoantikroppar i navelsträngsblodet visade sig samma mönster för de fyra årskullar, mer än 35 000 nyfödda, som ingår i DiPiS.
Juli, augusti och september stiger kurvan brant för att sedan sjunka ned igen till normala nivåer.
Den säsongsbundna ökningen av nyfödda med autoantikroppar är så tydlig och återkommer så regelbundet att det knappast är en slump, menar DiPiS-forskarna.
För att besvara frågan varför sensommarmånaderna avviker från resten av året analyserades de blodprover som alla mammor hade lämnat vid förlossningen.
Sambandet var tydligt. Mammor som har autoantikroppar under graviditeten överför dem till sina barn. Nu återstod en förklaring till vad årstiden har med detta att göra.
Virusinfektioner är starkt misstänkta för att vara det som sätter igång den autoimmuna process som autoantikropparna är ett tecken på. En process som kan leda till att det egna immunsystemet förstör det insulinproducerande cellerna och orsakar diabetes. Därför gick forskarna tillbaka till de frågeformulär som föräldrarna fyllde i när de gick med i DiPiS.

Händelser tidigt i livet

Bland annat fick föräldrarna besvara frågan om mamman hade haft någon infektion under graviditeten, framför allt maginfektioner med feber eller diarré som följd.
Också här fanns det ett tydligt samband. Bland de mammor som i början av graviditeten, under vintermånaderna när infektioner är som vanligast, hade haft en infektion var det vanligare med autoantikroppar. Dessa överförs sedan via moderkakan till barnet.
Det var nästan dubbelt så vanligt med autoantikroppar hos nyfödda till mammor som hade rapporterat virusinfektioner i början av graviditeten.
Forskningen om vad i omgivningen som startar det autoimmuna angrepp som antikropparna är ett tecken på har alltmer förskjutits till faktorer mycket tidigt i livet hos barnen, redan under fostertiden eller i samband med födelsen. Detta beror bland annat på att barn som insjuknar i typ 1 diabetes de senaste åren blivit allt yngre. Det är inte ovanligt att sjukdomen diagnostiseras före två års ålder och eftersom man vet att den autoimmuna processen i regel pågår ganska länge innan typ 1 diabetes blir ett faktum borde startpunkten ligga tidigt i livet.

Hitta riskfaktorer

I DiPiS, TEDDY och flera andra undersökningar söker forskarna efter mönster för att ta reda på vad som sätter igång den autoimmuna reaktionen. De här nya forskningsfynden från DiPiS om en säsongsbunden regelbundenhet för autoantikroppar vid födelsen kan vara en viktig ledtråd för att blottlägga det komplicerade mönstret.
Autoantikroppar under graviditeten ökar risken för att mamman ska få typ 1 diabetes under graviditeten eller senare i livet. Hur det är med barn som föds med autoantikroppar som de fått av mamman är mer osäkert.
Barnen kommer att kontrolleras regelbundet i DiPiS men forskarna diskuterar möjligheten att också följa mammor som hade autoantikroppar.