Fördelar med tidig diabetesdiagnos
Resultat från DAISY-studien
De barn som är med i undersökningar som TEDDY eller DiPiS och insjuknar i diabetes kan få tidigare diagnos och snabbare behandling än andra barn som insjuknar. Detta gör att sjukdomen får ett mildare förlopp, åtminstone under det första året.
DAISY är en amerikansk undersökning som i mycket liknar TEDDY och DiPiS. Också i DAISY kontrolleras barnen regelbundet för autoantikroppar mot de insulinproducerande cellerna. Autoantikroppar som signalerar att risken för diabetes har ökat.
I DAISY har hittills 30 barn insjuknat i diabetes. Tjugosju av dom hade autoantikroppar och deras föräldrar hade informerats om vilka symtom barnet har om det håller på att få diabetes.
För att ta reda på om insjuknandet bland DAISY-barnen upptäcks tidigare och vilken betydelse det här jämförde forskarna de 30 med 101 andra barn som också fått diabetes men inte var med i DAISY.
Inte lika sjuka
Jämförelsen utföll på flera sätt till DAISY-barnens fördel. De var i bättre skick när diabetessjukdomen upptäcktes. Endast ett av de 30 barnen, 3,3 procent, blev inlagt på sjukhus jämfört med nästan hälften, 44 procent, av barnen i jämförelsegruppen.
I USA är ofta rutinen att nyupptäckta barn med diabetes enbart läggs in på sjukhus om de har en så kallad ketoacidos, ett farligt tillstånd med allvarlig insulinbrist som i regel kräver intensivvård. Ketoacidos är ett tecken på att sjukdomsprocessen har gått långt.
I Sverige läggs alla nyupptäckta diabetesbarn in på sjukhus för att de och deras familj ska få lära sig om sjukdomen, om insulininjektioner och blodsockermätningar.
Att diabetessjukdomen för barnen i DAISY inte hade gått lika långt innan den upptäcktes bekräftades också av det prov som visar hur blodsockret hade legat veckorna före upptäckten. DAISY-barnen hade haft avsevärt lägre genomsnittlig blodsockerhalt.
Denna skillnad till fördel för DAISY-barnen fanns också kvar en månad efter diagnosen. Efter sex månader låg medelblodsockret på samma nivå i båda grupperna vilket är en naturlig effekt av att alla då var då var inställda på rätt insulindos.
Behövde inte lika mycket insulin
Även den mängd insulin som barnen behövde var lägre i DAISY-gruppen och skillnaden kvarstod ännu efter ett år.
Skillnaderna mellan grupperna förklaras av att DAISY-barnen fick sin diabetesdiagnos i ett tidigare skede än de andra barnen och att de inte var lika sjuka när behandlingen med insulin startade och att de sannolikt hade fler överlevande insulinproducerande celler kvar.
Detta kan ha betydelse även i ett längre perspektiv. När insulinbehandlingen avlastar de hårt arbetande insulinproducerande cellerna tror man att sjukdomsprocessen bromsas upp eftersom cellerna inte längre måste vara så aktiva. Det är också känt att ketoacidos orsakar ett tillstånd där kroppens behov av insulin ökar.
Även om den egna kvarvarande insulinproduktionen bara är en liten del av den normala och man måste tillföra insulin utifrån är den viktig. Den gör det avsevärt lättare att hålla blodsockret på en jämn och lagom nivå.
Resultaten från DAISY-undersökningen tyder på att de barn som tidigt fick diagnos och behandling fortfarande hade nytta av det ett år senare eftersom de behövde lägre doser tillfört insulin för att kontrollera blodsockret.
DAISY står för Diabetes Autoimmunity Study in the Young.
Undersökningen finns att läsa i den amerikanska tidskriften Diabetes Care.